Vi ska känna varandra innan – om civilt försvar och Sveriges beredskap

I söndags hände något på Smedsuddens Brygga som jag fortfarande försöker landa i.

När jag bjöd in till eftermiddagen ”Hur stärker vi Sveriges civila beredskap?” var min tanke egentligen ganska enkel. En bokrelease med Anders Bennström och hans nya bok Civilt försvar – Lärdomar från Ukraina för Sveriges civila försvar. Och så ville jag berätta om min resa med EnerAid – Energy for Good och vad mer än fyra års arbete med energistöd till Ukraina har lärt mig om civil beredskap, reservkraft och samhällets motståndskraft.

Hur kommer det sig att en helt vanlig civil person, utan egentlig erfarenhet från energisektorn och utan någon tidigare koppling till Ukraina, startar en ideell organisation som har skickat över 1 000 powerstations och elverk till Ukraina?

Jo, för jag tycker att lärdomarna hör ihop. Det handlar om att börja göra. Att försöka lösa problemen som uppstår längs vägen, våga fråga dem som kan mer och inte vänta på att någon annan ska agera.

Efter mer än fyra års arbete med energistöd till Ukraina har jag fått lära mig vad som händer när sådant som vi tar för självklart plötsligt slutar fungera. Elen försvinner. Värmen försvinner. Kommunikationen bryts. Men sjukhus, livsmedelsförsörjning och andra samhällsviktiga funktioner måste fortsätta ändå. Det är erfarenheter som är högst relevanta också för Sveriges civila försvar och vår egen beredskap. Tillsammans med Anders ville jag samla människor som kan olika saker och ställa frågan: Vad kan vi i Sverige lära oss av Ukraina innan vi själva behöver lära oss den svåra vägen?

Anders Bennström gav oss genom sin nya bok en konkret bild av vad svensk beredskap faktiskt handlar om. Inte bara planer, lager och teknik, utan människor. Försvarsvilja. Ansvar. Förmågan att hjälpa varandra. Och insikten om att ett robust samhälle byggs långt innan något händer.

Nina Ekelund ledde oss genom eftermiddagen med en fantastisk kombination av trygghet, kunskap, nyfikenhet och humor. Hon lyckades göra ett ämne som lätt kan bli både fyrkantigt och tungt levande, begripligt och mänskligt.

Runt omkring oss fanns människor från näringslivet, kommuner, organisationer, energisektorn och civilsamhället. Det var just blandningen som gjorde dagen. Olika perspektiv och olika erfarenheter, men en gemensam vilja att bidra till ett mer motståndskraftigt och bättre förberett Sverige.

För mig måste beredskap också handla om att göra. Därför blev jag extra berörd när Fannydals Strandvägs Villaägareförening, genom Hans Eklund och Margareta Bennov, överlämnade 50 000 kronor till EnerAid. Det är ett fantastiskt förtroende.
Pengarna omvandlas nu till konkret energistöd och reservkraft till Ukraina, och vi kommer att följa hjälpen hela vägen fram till mottagaren. Från människa till människa. Från vilja till handling. Och med spårbarhet hela vägen.

Mitt arbete med Ukraina har från första dagen handlat om människor. Om människor som fick bo hos oss när samhället ännu inte var redo att ge dem den fristad och vägledning de behövde. Men väldigt snabbt kom mitt engagemang också att handla om energi. På något sätt möttes allt detta igen den här dagen. Den ukrainska maten, samtalen, mötena och den fantastiska Ukrainska kören gav eftermiddagen en värme och en påminnelse om det mänskliga som fick våra ögon att tåras. När kören avslutade dagen med ukrainsk sång blev det väldigt tydligt varför vi var där.

Bakom allt vi diskuterar om civil beredskap, energisystem, reservkraft och totalförsvar finns människor. Människor som försöker skydda sina familjer, sitt samhälle, sin kultur och sitt land.

Jag vill rikta ett stort och varmt tack till Anders Bennström och Nina Ekelund för att ni gjorde den här eftermiddagen tillsammans med mig. Tack till Ukrainska kören, Nelya, Olha och alla som hjälpte till att skapa den ukrainska delen av dagen med mat och sång. Tack till Nacka Bryggeri och Värmdö Musteri som bidrog till dagen. Tack Hans, Margareta och Fannydals Strandvägs Villaägareförening för ert stora förtroende för EnerAid.

Tack, Emil Eklund, för dina fotografier – du fångade känslan. Tack, Karl Martinsson, för att du filmade, fixade och såg till att fler kunde ta del av dagen. Tack till alla som hjälpte till bakom kulisserna, familj, vänner och volontärer. Ni vet vilka ni är och hur mycket ni betyder.

Och framför allt: tack till alla er som kom! Ni kom med kunskap, erfarenheter, frågor, kontakter och idéer. Jag fick en varm känsla av att väldigt många nya dörrar hade öppnats.En av kommentarerna efteråt var att det här samtalet borde fortsätta, kanske till och med tas vidare till fler kommuner runt om i Sverige. Någon sa att vi hade lyckats förmedla något svårt på ett begripligt sätt.

Det vi pratade om är tungt. Krig. Utslagen elförsörjning. Sårbarhet. Vad som händer när samhällets funktioner inte längre fungerar som vi är vana vid.

Men när vi kom samman blev det också görbart.

Vad kan kommunen göra? Vad kan företagen göra? Vad kan civilsamhället göra? Och vad kan jag göra själv?

Hur går vi från likgiltighet till handlingskraft och engagemang?

Civilt försvar är också att ta hand om varandra. Efter fyra år med Ukraina har jag blivit alltmer övertygad om en sak: Vi ska inte vänta på en kris för att upptäcka vilka människor, kunskaper och resurser vi har omkring oss.

Vi ska känna varandra innan. Vi ska veta vem som kan vad. Var vi ska ses och hur vi ska agera när det oväntade sker. Vi ska bygga relationer, lösningar och viljan i fredstid.

Det är beredskap för mig. Och kanske var söndagen början på något nytt? 💙💛

Vill du läsa mer om vårt arbete, köpa Anders Bennströms bok Civilt försvar – Lärdomar från Ukraina för Sveriges civila försvar eller bidra till vårt fortsatta energistöd till Ukraina, hittar du allt på www.EnerAid.se.

Ulrica Schillström
EnerAid – Energy for Good

#Civilberedskap #CiviltFörsvar #Ukraina #EnerAid #Beredskap