Civilt försvar börjar med oss

Vad händer med ett samhälle när det vi tar för givet plötsligt inte längre fungerar?

När elen försvinner. När kommunikationen bryts. När betalningssystem, transporter och andra grundläggande funktioner inte längre är självklara.

Under drygt fyra års arbete för Ukraina har jag fått se vad beredskap och motståndskraft betyder i verkligheten.

Min resa började den 24 februari 2022. Jag var en civilperson som, precis som så många andra, såg det ofattbara hända och kände en stark övertygelse: jag måste göra något.

Det började med människor, med att öppna vårt hem, samla in det som behövdes och hitta vägar att hjälpa. Och ganska snart upptäckte jag hur många andra som kände precis likadant: de ville också göra något.

Sedan dess har initiativet vuxit till EnerAid – Energy for Good. Vi har skickat hundratals elverk, powerstationer och andra mobila energilösningar till Ukraina.

Men Ukraina har också lärt mig något som handlar om oss här hemma.

Motståndskraft byggs innan krisen kommer

Jag tror att vi ibland tänker på civilt försvar som något som andra ansvarar för.

Staten. Myndigheterna. Kommunen. Försvarsmakten.

Men ett motståndskraftigt samhälle byggs också av människor, företag, föreningar och lokala nätverk.

Det byggs av grannar som känner varandra. Företag som kan ställa om. Människor med olika erfarenheter som vet vad de kan bidra med och som är beredda att agera när något händer.

Beredskap handlar därför inte bara om vad vi har i våra förråd. Det handlar också om vilka vi har omkring oss.

Vem kan något jag inte kan?

Vem behöver min hjälp?

Vad kan mitt företag bidra med?

Och vad kan jag själv göra om samhället plötsligt inte fungerar som vanligt?

Vad skapar försvarsvilja?

Den frågan har blivit allt viktigare för mig.

Jag tror att försvarsvilja och handlingskraft byggs långt innan en kris uppstår. Genom gemenskap. Genom mänskliga nätverk. Genom kunskap och erfarenheter vi får längs vägen, men också genom känslan av mening.

Känslan av att behövas och faktiskt kunna göra skillnad för någon annan.

Det är åtminstone en stor del av min egen drivkraft.

Jag har under de här åren upptäckt hur mycket som kan hända när människor med olika kunskap, erfarenheter och kontakter hittar varandra och bestämmer sig för att lösa ett problem tillsammans.

Ingen behöver kunna allt. Men väldigt många av oss kan bidra med något.

Vad kan Sverige lära av Ukraina?

På söndag den 23 augusti samlar EnerAid människor från kommun, näringsliv, civilsamhälle, civilförsvar och vårt nätverk kring Ukraina på Smedsuddens Brygga i Nacka.

Utgångspunkten är en fråga:

Hur stärker vi Sveriges civila beredskap – och vad kan vi lära av Ukraina?

Kris- och säkerhetsexperten Anders Bennström berättar om sin nya bok Civilt försvar – Lärdomar från Ukraina för Sveriges civila försvar.

Jag kommer själv att dela min resa – från ett civilt initiativ i februari 2022 till dagens EnerAid – och några av de erfarenheter och lärdomar jag har fått längs vägen.

Men framför allt vill vi skapa samtal och nya möten.

Mellan människor som kanske aldrig annars hade träffats.

För när en kris väl inträffar är det sent att börja bygga de relationer, den kunskap och den tillit som vi behöver då.

Det arbetet kan vi börja med idag.

Vill du vara med?

EnerAid behöver inte bara ekonomiskt stöd. Vi behöver människor.

Kunskap, erfarenhet, nätverk, entreprenörskap, kommunikation, teknik, logistik och tid kan vara minst lika värdefulla bidrag.

Kanske finns det något som just du kan bidra med?

Hör gärna av dig till oss.

För Ukraina har lärt mig något som jag bär med mig varje dag:

Ingen kan göra allt. Men tillsammans kan vi göra väldigt mycket.

If there is a will, there is a way. 💙💛